Sidor

måndagen den 4:e april 2011

Vem är Trendig?



Drömmen!

Jag har fått tydliga indikationer på att jag är på väg att bli trendig. Eller åtminstone skulle kunna vara det om jag inte var så jäkla ohipp i mitt sätt att göra saker på. Efter den populära "lantliga" inredningstrenden (som aldrig lyckats bevisa för någon vad den överhuvud taget har med landet att göra) är nu "köksträdgården" det Nya Svarta. Detta enligt diverse reportage från årets trädgårdsmässor och uppoppande odla-själv-bilagor i diverse trädgårdstidningar.

Men, som Underbaraclara konstaterar i sin blogg är det ialla fall inte glesbygden som utgör detta trendiga Landet.

Nemas problemas för min del, jag bor inte i glesbygd och har ingen särskild längtan till att göra det heller. Jag känner mig liksom inte per automatik mer inspirerad av någon som ägnar dagarna med att spela WoW i sin hyresetta bara för att personen i fråga visar sig bo i något avfolkat ytterlappland. Det är inte bostadsorten som är central i den livsstil som jag omhuldar, och uppenbarligen inte för den som tidningarna vurmar för heller.



Men om  nu det Trendiga Lantlivet inte återfinns i den avfolkade landsbyggden, borde det då inte ge mig massiva trendpoäng? Jag bor ju för 17 gubbar inte ens på landet, utan i enhelt vanlig mellansvensk villaförort. Tyvärr, det verkar inte hjälpa ett dugg. Inga imponerande miner översvallar mig när jag ägnar mig åt så fundamentalt genomtrendiga saker som hämta på dagis med mockbajsiga stövlar, spräcka vindrutan på min bil genom att fylla den med upphittat spillvirke eller fräsa upp halva gräsmattan till potatisland. I vårt kvarter är det fortfarande trendigare att skaffa pool än att skaffa tupp.

Växthus har ganska många däremot skaffat här i stan. Fast de odlar inte direkt någonting i dem (enligt inredningstidningarna verkar det iofs inte automatiskt ingå). Jag kan tänka mig att flera av dem ändå köper trädgårdsbilagan "Köksträdgården" för att sitta i sitt växthus tillsammans med en pelargon, en gipsmadonna och en thekopp av någon skitdyr dansk design och drömma sig bort, och kanske...om inspirationen infinner sig, ...odla en bukett mangold i yoghurtpatinerad lerkruka. Vid närmare eftertanke tror jag kanske tillochmed att det är de som är målgrupp för trädgårdsbilagan, inte jag.


Verkligheten!

Vi som inte försöker leva det Trendiga Lantlivet...utan det där skitiga, slitiga, snåla  självhushållande Otrendiga lantlivet, vi är nämligen något så ointressant som en "köpsvag grupp". Det är därför tidningarna, som lever på annonser, inte riktar sig till oss och det är av samma anledning de inte riktar sig till glesbygdsborna.Vi som vill leva närmare det jorden ger, resurssnålare, lugnare och mer naturnära... vår strävan är ju just att vara mindre av konsumenter och mer av producenter i våra egna liv.

Rent krasst. Så här är det:

Det du behöver för att hinna odla skitmycket grönsaker, hålla djur, göra egen mat från grunden och omsorgsfullt renovera gamla möbler (eller annat återbruk) är :Tid.

Det du behöver för att ha massor av ledig (=fri att bestämma över) tid är : Mindre yrkesarbete.

Det du behöver för att klara dig med mindre yrkesarbete är: Minskad konsumtion.

Nu finns det väl alltid något obskyrt undantag att rycka upp från under någon tuva...men för gemene man kan vi väl enas om att denna gyllene regel gäller?

KAN vi då också enas om att vi INTE kommer att nå det lugna lantlivet (dock möjligen det trendiga) genom att köpa överprissatta gipsmadonnor eller små planteringsspadar i vintagedesign för 400 kronor?

Någon emot?

15 kommentarer:

  1. Så sant som det är sagt, Tove! Den rik är som tid har...men hipp blir man aldrig med stallbootsen och varseljackan!
    Eija

    SvaraRadera
  2. Nope, men däremot 100% för ditt resonemang om förhållandet mellan tid och pengar/konsumtion! Skulle aldrig ha råd att se så sliten ut som alla shabby chic-människor!

    SvaraRadera
  3. Det känns ibland som att det romantiseras från en massa olika håll och då inte bara drömmen som säljs via Lantliv och shabby chic-shoppar. Även om även jag omhuldar återbruk, matlagning från grunden, närproducerat och helst självproducerat så uppfattar jag det som en trend, det också. En något mindre glamourös trend, men ändock en trend. Det finns ju ett annat lantliv också; LRF-medlemmarnas lantliv. Skogsplantering och föryngring, EU-bidrag, röjning, traktorer och skotrar som pajar...

    SvaraRadera
  4. Japp det kan vi enas om.

    "För livets lugn det är min tro,
    behöver man så ringa.
    Min rikedom är hjärtats ro,
    fast skatter har jag inga."

    SvaraRadera
  5. Jag läste intervjun med Stefan Sundström i Lantlivs eco-nummer och jag är helt på hans linje. Vi måste konsumera mindre och dela med oss av de jobb som finns; Fler jobbar mindre och får tid över till annat med mindre pengar till att överkonsumera. Där håller jag med!

    Jag kan för mitt liv inte begripa denna växthustrend som verkar råda nu. Köp ett skitdyrt, engelskt växthus och lägg sten i det!??! Var tusan ska tomaterna växa då? Nä det ska visst vara som en glas-friggebod där vi ska sitta och dricka grogg med de grannar som orkar höra om det jävla svindyra växthuset för hundrade gången.

    Här i växtzon 4-5 är vi lite begränsade vad gäller köksträdgården, så ett växthus är önskvärt och i det finns det nog ingen plats för stensättningar eller drinkvagn. Men så har vi inte så många grannar att skryta för här i "glesbygd";)

    SvaraRadera
  6. Bra skrivet!
    Att vara sin egen producent istället för konsument, där slår du huvudet på spiken! :)

    SvaraRadera
  7. Så sant, så sant!

    SvaraRadera
  8. Kloka ord. Men är det inte alltid så. Att trend-skaparna egentligen snor det från gräs-nivå och kallar det sitt. Snajdar till det och sätter hutlösa priser på.
    Jag ser det som att dem säljer en dröm. Sen får man ta inspiration o skapa sitt egna utifrån sina egna förutsättningar. Man kan ju skapa en shabby-chic stil själv..eller så kan man köpa den.
    Du får se det som att dem vill vara som oss.. fast lite plastigare, lite mer fejk. De har ännu inte hittat den verkliga passionen. Du får fortsätta vara en bra förebild så kanske ett ljus går upp för dem:)

    För visst är det jälvklart att vi borde ägna mer tid till det som är "vårt".
    Varför jobba 8 tim om dan för att tjäna pengar, för att kunna köpa mat o ha ungarna på dagis.?

    När energin 8 tim om dan kunde gå direkt till ens egna trädgårdsland. Och till att ta hand om, och uppfostra sina egna barn så att man känner dem innan dem är vuxna och utflugna. Det är inget man kan sätta pris på.

    SvaraRadera
  9. Tack käraste du för din generositet och det finfina frökitet som hittades i brevlådan igår - ren och skär lycka! Ikväll ska jag plocka ihop en rejäl chili- och paprikamix som kommer att trivas finfint i ditt tjusiga, men ffa funktionella växthus. Hoppas Posten pinnar på, så att du kan få dem i jorden redan i helgen. Stor odlarkram till dig/Mimmi

    SvaraRadera
  10. Hej!

    Du har fått en award av mej.. Hoppas du inte har något emot det...? Vill bara att flera ska hitta din blogg ;o)

    SvaraRadera
  11. Amen!
    så sant skrivet och bättre analys än Claras :)

    SvaraRadera
  12. Det är första gången jag läser din blog (efter en tips från http://vitarosorochforgatmigej.blogspot.com/
    och så JÄKLA glad är jag att jag surfade in på det! :) Tack Tove för din underbara blog! Det här är en blog jag kommer att läsa ofta!! :D

    SvaraRadera