Sidor

torsdagen den 12:e maj 2011

Jag älskar mina hönS!


Jag kan inte ens förmå mig att linda in det i något coolt och humoristiskt. Jag är fullkompligt betuttad i mina höns, det bara är så! ´



Vi har haft dem i ett par månader nu och jag börjar redan undra hur vi kunde leva utan dem. De är helt enkelt så fruktansvärt trevliga djur och sådana stora personligheter! Trots att de alla till de yttre är snarlika kan jag lätt skilja dem åt på deras vanor och egenheter. Britt-Marie vill helst gå med tuppen och dra. Åsa och Ammi hänger jämt ihop. Seyran är minst och gapigast. Hon är kvällströttst också, långt före skymningen vill hon gå och knyta sig, tar man upp henne i famnen somnar hon nästan där. För att få de andra hönsen att fatta att det är dags att knata in och hoppa upp på pinnen struttar hon runt och tjuter som en siren, om och om igen tills hon blir aldeles hes. De andra bryr sig inte nämnvärt, de tycker gott man kan vara ute en stund till, men till slut brukar vi människor bli så trötta på tutandet att schasar in dem i hönshuset allihopa, till Seyrans stora belåtenhet.



Tuppen Emil är tamast av dem alla, nästan lika tam som ankan nu. Han följer mig nyfiket hack i häl runt gåden och ska hjälpa till med det mesta. När lillpojken gräver sitter han glatt brevid och käkar geggamojja. Han tycks befinna sig någonstans i gränslandet mellan att vara en egocentrisk liten tupptonåring och en riktig beskyddande tuppakarl och det verksar sannerligen inte så lätt. Han verkar förstå att han förväntas se efter de dä tjejjerna litegrann men det är fortfrande med ett halvhjärtat engagemang.När han struttat runt på gården med mig ett tag brukar han lägga sig och halvsomna på någon skuggig plätt, efter en stund spritter han plötsligt upp helt hysteriskt kacklande och rusar tjutandes bort mot hönshuset för att se om hönorna är kvar. Det är de alltid, tack och lov. Det är nog inte lätt att vara tupp.


Rasen heter Brahma, färgen är guld/svartblandad

11 kommentarer:

  1. åh, nej måste allt vara coolt? Längtar så efter att få ha hand om höns igen. Du gjorde det inte lättare precis... ;)

    SvaraRadera
  2. Men det var ju det jag sa. Att du skulle bli helt betuttad i hönapönerna...
    Och de här med tofsar på fötterna är ju helt bedårande. Man tror inte att höns, som inte verkar ha så där jättestor hjärna, kan vara så enormt personliga.
    Dom ser ut att ha de så bra hos er, och dom gör så mycket nytta i trädgården. Bara man kan hålla sig väl med tuppen...men det ser ut som ni har en bra relation. Och det är precis som du säger, dom nickar till och vaknar med ett ryck och gal som galningar och far iväg och kollar haremet.

    SvaraRadera
  3. Visst är höns bara så bäst. Jag tröttnar aldrig på att umgås med mina hönor :-)

    SvaraRadera
  4. Hejsan!
    Förstår att du är betuttad i dem, för visst är det en härlig sort. Får ta en tur till Thurildssons och njuta av dem i handelsträdgården där de går fria och pickar. Blir det höns här så blir det den sorten, men då får man inte som oss vilja vara borta en längre tid vintertid. Men om man skulle tröttna på resandet så kommer det att knalla omkring 3 hönor och en tupp här hos oss. Har haft cookis och de är som en miniatyr av den här stora sorten, också vackra men den här sorten fastnade både mannen och jag för. Ha det gott med dina höns, Karina.

    SvaraRadera
  5. Höns hade varit kul att ha,men har man en apporterand fågelhund blir det inte så bra. Vid en jakt kom han med en dvärgtocke i munnen till allas förvåning. Fast ingen skada var skedd, han (hunden) bär väldigt försiktigt. Tocken kunde springa tillbaka till de sina.
    Så, det blir inga höns här :)

    SvaraRadera
  6. Ja visst e d sååå mysigt med höns :D vi har dvärgkochin , också har jag japanska vaktlar :D såå gott med egna färska ägg ! kram

    SvaraRadera
  7. Men oj så stressigt det låter att vara tupp! Stackars liten. En mysig ras den där med sina "lurviga" fötter. Önskar jag kunde ha höns men är man allergisk mot det mesta som är ludet, dunigt eller fröar så är det bara att avstå. Ska jag klara trädgården får jag skippa djur. Fast här är gott om småfåglar och så kommer grannens katt förbi några gånger om dagen. Får trösta mig med det : )

    Annika

    SvaraRadera
  8. Hej!
    Jag har precis hittat din blogg.
    Jag är också hönstokig :-) Har Bohuslän Dals Svarthönor och också en tupp som heter Emil. Honom har jag dessvärre varit tvungen att stänga in i hönsgården idag eftersom han och den andra tuppen Axl har börjat att slåss. Ingen ordning i hönsgården längre. Kika gärna förbi min blogg :-)

    SvaraRadera
  9. Hihi, jag blir riktigt sugen på att skaffa mig hönor jag med! Plus kaniner, ankor och andra djur... Men just nu tror jag katterna får räcka, trots allt.

    Må gott!
    Susanna

    SvaraRadera
  10. Ha, ha! Låter jätte spännande att ha tupp och höns! Vilken stor familj ni är nu då!
    Ullis

    SvaraRadera