Obetalbar unge i "gratis" vagn (köpt/såld för samma pris)
Jag är involverad i en som vanligt lönlös debatt på ****forumet familjeliv (inte jag som startat tråden dock). Den handlar om vad barn kostar. Nästan ingenting, tycker vissa. Hur mycket som helst, tycker andra (de flesta?). För det kostar ju så mycket att leva, och det är ju så mycket barn behöver, om de ska vara som alla andra, och inte bli retade i skolan, och det ena med det andra.
TrehjulingWinther 50 kr, Vinterset PoP 69 kr
Jag kan hålla med om att barn innebär utgifter. Man finner sig plötsligt ha kostnader för helt vansinniga grejjer som man tidigare aldrig skulle gjort ens för pengar. Som att gå på genrepet till en deltävling av melodifestivalen, eller spendera en eftermiddag i ett fuktigt cirkustält där två ukrainska damer i baddräkt svingar sig i lianen, eller att i 45 minuter lönlöst vänta på att det ska växa ut frukt från ett träd av plywood tillsammans med två totalt sinnesförvirrade barnteaterskådespelare.
BabyBjörn bärsele 50 kr
Men det där med prylar...vem är det som har sagt att det måste kosta så jäkla mycket? Att en 10 åring behöver en Iphone4 och en nyfödd spädgris en tiotusenkronorsvagn? Förstår inte folk att det är ett VAL att konsumera? Och ett val som för det mesta påverkar hela ens livsförutsättningar. Kopplingen mellan att stressa runt i ekorrhjulet och att lägga hälften av sin lön på helt onödiga prylar verkar inte alls självklar för många. Om man njuter av att vara på sitt jobb så mycket som möjligt, och tror att ens barn också njuter av att man är på sitt jobb så mycket som möjligt så fine, men annars kanske det är läge att tänka till lite?
Barnstol Stokke TrippTrapp 50 kr
Sulky Brio Race 350 kr
Carvingskidor Head barnstrl 60kr, Pjäxor 40kr
Mitt första barn födes år 2000 och det sista 2006. Bara på den korta tiden hade utbudet av baby-gadgets säkert minst tiodubblats och det här med designade kläder för barn hade precis slagit igenom fullt ut. Som småbarnförälder bombarderas man med reklam - man skulle kunna tro att spädbarn var någon slas avancerade specialprodukter som kräver dito avancerad specialutrustning - och företagen trycker gärna på den mest ömma punkten hos oss alla: "du vill väl att ditt barn ska ha det allra bästa"?
Barnkläder PoP 10-20 kr/plagget
Alltså, nej det vill jag inte. Inte till vilket pris som helst. Jag vill gärna att mina barn ska ha riktigt bra vinterskor, men om de är årets modell eller förra årets på rea, eller använda av något annat barn en handfull gånger och köpta på loppis är på det hela taget skit samma. Nu börjar väl nån jävel hojta om att man inte ska köpa skor begagnat, gå på den myten om ni vill. Barn har ärvt skor i alla tider och det mesta i skoväg som säljs på loppis är knappt använda felköp. Jaja, poängen är i alla fall att jag inte tycker att det är det bästa för mitt barn om jag måste jobba arslet av mig för att skaffa det. Det gäller ju att kunna skilja på vad som är bäst och vad som ger bäst värde för pengarna. Jag kan betala 200 extra för en riktigt funktionell vinteroverall, men inte ytterligare flera hundra extra för att få ynnesten att vara förstahandsägare, eller för att kunna välja exakt vilken färg jag vill ha. Det ger mig inget mervärde och då är jag inte beredd att betala för det.
Bobbycar 55kr
På temat "bäst för barnen" undrar jag för övrigt om folk verkligen tror att det är barnen som gagnas av köphetsen? Är det "bäst för barnen" att redan i lågstadiet känna sig tvungen att ha vissa kläder, vissa prylar och en viss mobiltelefon? Är det "bäst för barnen" att vi varje år använder tio gånger mer naturresurser än vad som är rimligt och lämnar ett sopberg efter oss åt kommande generationer att ta hand om? Att det är "bäst för barnen" att föräldrarna jobba till långt in på kvällarna för att kunna köpa alal de där sakerna som man bara måste ha? Om vi vill ge våra barn det allra bästa är det verkligen det här vi vill ge dem då?
Seglarjacka Henri Lloyd 60 kr
Jag fortsätter sträva efter ett liv där tid, ekologisk mat och upplevelser är ekonomiskt prioriterat och prylar är något man helst rotar upp på loppis till minsta pris.
Fotbolsskor 40 resp 80kr




Åh, såååå rätt du har! Jag känner mig ganska ensam ibland eftersom jag prioriterar tid hemma med mina barn. Alla som är lite äldre säger med darr på rösten att det är den bästa tiden i deras liv så varför inte lära av äldre generationer och ta vara på just tiden? Saker glömmer man fort men det man gör finns kvar i minnet läääänge...
SvaraRadera/ Anna
...och när ska man umgås med barnen när man jobbar arslet av sig för att ha råd att köpa alla dessa märkessaker för att få vara förstahandsägare, med ynnesten att välja färg? När mina tre första barn var små var jag hemma på heltid, sydde nytt o sydde om, stickade, köpte second hand, odlade...min äldsta dotter har fortsatt på den linjen...min yngsta son är vegan, miljöpartist och freegan...medan äldsta sonen är märkesfreak som t.ex.köper jeans söndertrasade av maskin för 1200:- Jag har iaf lyckats med 33,33333% =)
SvaraRaderaBTW Skitbra inlägg!!!
Kram,
Regina
Mycket bra skrivit! Har följt din blogg ett tag och blir alltid så inspirerad när jag läser!
SvaraRadera/En som oxå har "lopp-barn" :)
Alltid vassa åsikter här, och du har ju helt rätt!
SvaraRaderaDet är vansinne att jobba ihjäl sig för prylar. Vi säger mycket NEJ till prylar, men ju äldre barnen blir, desto svårare är det att fynda till dem på andrahandsmarknaden. Någon cykel går väl bra, men begagnade kläder är ett stort NO NO till en tonåring. Dessutom sliter de på grejerna på ett helt annat sätt. Det går åt ungefär tre par gympaskor per säsong. Och vi ska inte ens pratat om jeansen där det går hål efter någon månad. Och de går varken ärva eller hitta begagnade, tyvärr. Och de leker liksom inte längre med något annat än elektronik, hur mycket man än försöker få dem att intressera sig av något mer jordnära. Sätta potatis eller hugga ved går bort (möjligtvis genom hot eller mutor går det)
Mycket bra skrivet, jag håller helt med!
SvaraRadera//Rebecca
Ja SKOR, giv mig styrka, är fanimej min ruin. Min 10-åring tränar friidrott och hans fötter växer minst en storlek i månaden känns det som.
SvaraRaderaFörra året hittade jag helt nya Puma spikskor på kyrkloppisen, då hade jag ärligt kunnat pussa biträdet - med det lär väl inte hända igen. Begagnat är fortfarande helt OK även för den äldsta men får han nån 1200-kronorsjeansperiod så får vi väl ta det. Elektronik är svårt att loppa också men vi ägnar oss åt en stadig direktinport från hongkong på den fronten.
håller med dig i allt, men alla kan inte vara andrahandsägare. den marknaden slutar existera utan förstahandsägare. det enda jag kan se som lösning där är väl en mer utpräglad DYI-kultur. men det funkar väl mest för kläder....
SvaraRaderaVi lever i ett överflödssamhälle med så mycket jäkt o stress o habegär - vi är ständigt inkopplade uppkopplade - alla ska ha - vill ha - måste ha.........
SvaraRaderaja du har rätt!
Har kollat snabbt i den tråden men gav mig ut lika kvickt igen. :) Alla skeden i våra liv är ju numera baserade kring konsumtion, så känns det i alla fall. Allt kommenteras av tidningar (Allt om tonåren till Allt om Bröllop, Allt om Trädgård, Allt om Hus, och Allt om barn typ) och det mesta är ren och skär köpinformtion. Pinsam journalistik, tycker journalisten, men älskar tidningar ändå.
SvaraRaderaVi packade lätt när vi åkte till förlossningen när vår son föddes. För lätt skulle det visa sig, med femton mil hem var det en bit att köra så maken fick köpa några kalsonger och en ren skjorta... Sånt som jag kände att jag behövde (typ amningskupor) skickade jag ut honom att köpa. Jag blir helt förskräckt när jag läser alla lister på "allt man behöver" på förlossningen och när man kommer hem från förlossningen. Jag kan tycka i efterhand att vi skaffade mycket onödigt, men det är inte i närheten av vad somliga köper. Spjälsängen, till exempel, visserligen köpt billigt begagnad, står fortfarande oanvänd. Pyjamaser och bodies är ju helt suveräna att köpa begagnat, mjuka och tvättade för en liten bebis.
Det finns dock en liten konflikt inom mig, som uppvuxen med handmedowns och begagnat. Det ÄR roligt med nytt också. Men, och det är väl nyckeln i det hela, man måste kunna uppskatta det också.
Heja, Tove! Rätt, så rätt.
SvaraRaderaHoppas att resterna från mitt tapet-projekt kommit till användning.
Och att Irusen trivs...
Nej alla kan inte vara andrahandsägare. Men vi kan nog alla vara det i mycket strörre utsträckning än idag. Jag stod på bordsloppis (golfhallens) med Jenny en helg och sålde fräscha men märkeslösa barnkläder som jag fått efter en granne. De gick knappt att sälja för 5 kronor ens, och hos andra försäljare var det likadant. Jag skulle gissa att 90% av alla barnkläder som tillverkas slängs innan deras egentliga livslängd är slut. Det skulle kunna göras ett produktionsstop på barnkläder i 10 år utan behov av påfyllning. Detsamma gäller barnvagnar (och där håller producenterna medvetet på reservdelarna som kostar multum så att man inte SKA återanvända).
SvaraRaderaJag unnar mig en del nytt och stödköper ibland av små märken/butiker med ekoprofil men tycker jag är med glad över de nya sakerna nu än förr då jag köpte mer nya saker.
hej,jag jag har oxå läst HELA tråden ,ala 73sidorna ,där jag slutade(är det kanske fler nu,måste kolla)
SvaraRaderaja,jag är 34år nu och håller med dig.
jag har dock inga barn,men denna köphets som pågår,jag blir helt matt...
ram och tack för ett MYCKET bra inlägg.
ska skriva ett själv nu i samma anda!
kika in om en stund!
Tack! :)
SvaraRaderajag håller verkligen med! Vår dagstidning gjorde, samtidigt som vår son föddes, en radda reportage om en annan spädbarnsfamilj, och ett av reportagen hadnalde just om hur mycket man handlade innan barnet föddes. Jag gjorde en liten jämföresle, och den familjen hade spenderat 41000, vi 5700. Och då hade vi köpt en del vi fortfarande inte behövt... http://buskisblog.blogspot.com/2010/06/ekonomi-och-idioti.html
SvaraRaderaDu är klok! Fortsätt vara den du är! Inspirera oss andra så att vi åtminstone gör saker en tiondel så bra som du gör dem!
SvaraRaderaJag håller med i mycket, jag tycker att det är helt befängt att köpa nytt när det finns en helt enorm begagnatmarknad till små barn! Jag köper det mesta på loppis, lånar och får av bekanta, håller koll på Tradera och Blocket. Däremot är det mycket svårare att hitta saker till sjuåringen på det sättet. Det verkar som om folk har grejorna betydligt längre, så att de inte är så mycket att ha i andrahandssyfte. Tröjorna är väldigt urtvättade, jeansen fransiga och håliga och skorna kraftigt utslitna. Gränsen går någonstans upp till fyra, fem år upplever jag det som. Somliga prylar kan man fortsätta köpa begagnat, antar jag, som skidor och cyklar, men skor och kläder har inte alls samma marknad.
SvaraRaderaJa, inte har jag mycket att tillägga (som du säkert redan vet) utan hejar på som vanligt! Även om barnen blir stora, mina är 16 och 18 så kan man fortfarande diskutera vad som är rimligt att köpa och när. Ibland blir jag dumförklarad och ibland vinner jag. Men framför allt känns det viktigt att visa vilka värderingar jag står för!
SvaraRaderaKram!
hej jag måste bara fråga.läste i tråden att ni har 45.000kr ut netto efter skatt och "bara" ett lån på 1,3mille..
SvaraRaderaså varför köper du begagnat?
Hm...så mycket för integriteten när man kopplar ihop bloggen och Familjeliv;) Men det är helt OK att du frågar. Den här svarskolumnen börjar bli fasligt lång nu så jag tror jag knåpar ihop ett nytt inlägg för att förklara det.
SvaraRaderaÅ vad jag gillar din blogg!!! Så härligt att läsa här! Jag kämpar på med att köpa begagnat jag med men ibland känner man sig som ett ufo som inte prioriterar rätt saker här i livet...
SvaraRaderaJättebra och roligt skrivet (garvar ihjäl mig av igenkänning åt det där med barnteatern)och håller helt fullständigt med dig såklart. Och blir lite lite avis över attt man kan göra så billiga loppisfynd där du handlar. Själv gav jag 350 spänn för stokkestolen på loppis för 8 år sen. mvh Ann
SvaraRaderaHittade din blogg av en slump & kan inte mer än hålla med. Har även jag som några ovan funderat på hur det Kommer bli när mina söner är äldre men man behöver ju inte skjutsa in dem i att konsumera allt de vill ha eller bara nya prylar bara för att det inte är någon mening för förr eller senare kommer de ändå att bli sådana. Tror att om vi är fler som tänker till så kommer våra barn ha det med sig mer från början. Man kan ju inte mer än att försöka trots allt och ibland faller man även själv för köpbegäret hur mycket man än försöker tänka till :)
SvaraRadera