Att sälja sig billigt!

Nu är den igång igen. Smygreklamen.

Jag har tidigare uppmärksammat bland annat Flora och Daimbulle som marknadsförs på liknande sätt. Nu är det plötsligt arlas Thaipanna som alla bloggar om.

Som vanligt handlar det om ett riktigt sunkigt livsmedel: Denna gång en grädde som man preparerat med stabiliseringsmedel, modifierad stärkelse och ospecificerade aromer för att få den att likna och smaka som kokosmjölk + en lika suspekt kryddblandning i locket.

Till halvfabrikatens fördel anförs ibland att de är en räddare i nöden för de som verkligen behöver. "Tänk på den stackars ensamstående mamman som stressar hem från jobbet...ska inte hon kunna få möjlighet att i ett kick laga en thaigryta till sina stackars utsvultna barn". Jo...det kan tyckas...men då finns det ju en uppfinning som heter just kokosmjölk och som -hör och häpna- smakar som kokosmjölk helt utan kemisk påverkan. Och därtill en hel mängd tillsatsfria thaikryddpastor att röra i. Vill man inte ens göra sig besväret att blanda två produkter (vilket ju är fallet även med arlapanan) så FINNS det redan färdiga thaigrytbaser helt UTAN tillsatser i de allra flesta vanliga mataffärer och har gjort det i flera år. Bland annat Mr Chengs Panaeng Curry och Thai Satay som båda är "äkta vara"-märkta.

Vad Arlas produkt skulle kunna fylla för behov på marknaden är höljt i dunkel för mig. Är den skapat för alla de som vill anstränga sig att äta MER tillsatser trots att de inte behöver? Finns det en sådan målgrupp? Ja uppenbarligen finns den i bloggosfären i alla fall.

 

"Var särskilt noggrann

och kritisk i samband med varurecensioner".

Givetvis är det inte en slump att alla bloggare plötsligt käkar Arla Thai Panna och fulkomligen ääääälskar det! De stora livsmedelsföretagen har upptäckt att här finns mycket att tjäna. Man ger bort smakprover, erbjuder färdiga banners och lockar med tävlingar eller möjliheten för bloggaren att få ge bort gratis saker. Och bloggarna sväljer betet, känner sig tacksamma över den gratis tjugokronorskupongen och svarar med att ge positiv exponering och reklamutrymme som i ett traditionellt medium skulle kostat tusentals kronor.  Ni kan ju gissa vilken av parterna som skrattar hela vägen till banken.

"Avvisa gåvor och andra förmåner."

Samtidigt kringår företagen de etiska regler som styr reklamen i vanlig press: Där måste man nämligen noggrant ange att reklamen är just reklam, och tydligt skilja den från den redaktionella texten. På nätet finns ingen sådan etik. Där säljer sig bloggerskorna billigt och surar sedan över att inte bli betraktade som "riktiga" journalister...? Jamen vad faan...UPPFÖR er som det då! I lilamarkerade citat här och där i det här inlägget har jag saxat in lite från "Etiska regler för press, radio och TV". De känns väldigt långt från den verklighet som råder i bloggosfären.

"Utforma materialet enbart enligt journalistiska och/eller programmässiga bedömningar, aldrig i avsikt

att ge varor och tjänster reklam. Publicera inte materialet

i form som kan förväxlas med reklam."

Några etiska regler för bloggar finns förståss inte. Det är upp till var och en att rådfråga sin egen moral...och fundera över hur man vill "slå vakt om förtroendet" för sin blogg. Vill man upplåta gratis reklamutrymme för produkter som är fulla av skit, utan att få ordentligt betalt för det, och låta storfötretagen göra pengar på ens bekostnad. Ja gör det då...men skriv åtminstone vad ni verkligen tycker om sakerna ni testar. Och låt läsarna veta vad som finns däri!

"Slå vakt om förtroendet för press, radio och TV och

värna om mediernas integritet.

Låt inga misstankar uppstå hos allmänheten att utomstående

otillbörligt kan påverka innehåll i program.

Publicera eller presentera därför inte material på

redaktionell plats om det inte är journalistiskt motiverat.

Det innebär att materialet inte ska kunna uppfattas

som reklambudskap, utan ha nyhets- eller informationsvärde

eller är motiverat ur underhållande eller

konstnärlig synpunkt."

...alla citat hämtade ur "etiska regler för press, radio och tv"