Sidor

måndagen den 28:e februari 2011

Loppishelg och såvecka!


Mitt nyårslöfte att sluta släpa hem otympliga saker från loppis går åt skogen! I förra veckn inhandlade jag en hel kaninhopparbana på Myrorna och i helgen blev det ett minigolfset till lillgrisen från bordsloppis för 20kronor. Jag som skulle rensa!!!

I veckan har jag som mål att hinna peta ner alla frön  jag köpt i jorden. Det är konstigt nog mycket lättare att handla fröer än att så dem, jag skulle liksom vilja att det ena gav det andra automatiskt.

Herr Sambo har vrickat foten och går på krycka och det harblivit lite pusslande för attfå ihop det här hemma med alla kurser och annat. Jag kom därför hem tidigare än brukligt idag och ska nu omsätta det i lite tapetsering (underarbete). Ingen rast och ingen ro!

lördagen den 26:e februari 2011

Takrenovering aka "Den Oändliga Historien"


Det började som ett treetextak med trista målade fiberplattor. När  de fick rivas efter en vattenläcka återfanns ett gammalt pappspänt tak och därunder ett pärlspontstak med flagnad limfärg från förra sekelskiftet.

Renoveringen påbörjades. Det vara"bara" att riva plattorna...bort med pappen......och sedan knacka bort ungefär 7000 pappspik...


Sedan tvätta ner all ganmal färg...i tre omgångar över hela taket...först med hjälp  av tapetlim och skrapa, sedan med såpa och vatten...


Var enda "ränna"  i pärlsponten fick skrapas ren från färg med en liten mejsel.....taket är ungefär 25 kvadrat!
Sedan skulle alla större spingor tätas med målarfog:


Slutligen målas i två lager med vit äggoljetempera:


Eftersom detta är barnens lekrum och det är vinter har vi inte kunnat utrymma rummet helt förän inför målningen. Vi har fått täcka alla saker inför varje moment och städa upp efteråt så  rummt kunnat användas emellan.
Ja, vad ska man säga?

Det finns människor som inte ser värdet i att bevara originaldetaljer i gamla hus, människor som river ut och spikar renoveringsgips  över allt de kommer åt. Man skulle kunna se det som att de är idioter. Och  helt ärligt...det kanske är den ståndpunkt jag tagit hitintills.

Man skulle också kunna se det som att det är människor som besitter vissa personliga egenskaper som jag själv saknar. Till exempel effektivitet, översiktsförmåga och en realistisk verklighetsuppfattning. Hundraårig pärslspont i all ära...men hade jag insett hur mycket jobb detta skulle innebära hade jag häftat upp mdf över hela skiten för länge sedan (fast säkert ångrat mig efteråt).

Nu är jag ju som tur är hemkt naiv, därav har jag hållit igåg stretandes i månader i den ständiga  tron att "det blir nog klart till helgen". Som ett resultat av detta har vi nu ett färdigmålat tak. Nu kvarstår bara att spackla väggarna, tapetsera (först med "återställare" sedan med tapet),  byta ut alla lister och foder och måla dem, putsa murstocken och måla timmerväggen ovanför.Sedan är rummet klart.

Det blir nog färdigt till helgen.

torsdagen den 24:e februari 2011

Det här med att blogga!

En glimt från barnrummet-to.be

Hur i all världen hinner folk blogga om sina renoveringar? När jag renoverar sitter jag sedan som en utbränd gipsmumie på kvä.llarna och stirrar i väggen, typ. Idag provar jag med att frukostblogga, medan jag fortfarande orkar lyfta fingrarna till tangentbordet.

Men, en halv seger är nu vunnen  över Pärlspontstaket Från  Helvetet. Det som förr var täckt av treetex (fiberplattor). Nu är det  vitt och äggoljetemperamålat, och framför allt ordentligt fogat så att lass av kutterspån  och halvt mumifierad råttskit inte längre drösar i huvudet på en så fort nån hoppar lite.

Jag ska försöka ladda upp en före-efterbild på  takhelvetet i eftermiddag. Men där kommer ju spontant en annan fundering....hur 17 orkar folk ta piffiga bilder av sitt renoverande samtidigt som de renoverar (och bloggar)?. Jag känner liksom inte alls igen situationen...när jag vaggar ut i min heltäckande michelingubbedräkt stelnad av nedtvättad ,limfärg med en frisyr av fastklibbat råttskittspån på toppen känns det spontana fotointresset sådär ganska långt borta. Men så är jag ju gnällnärking också.

tisdagen den 22:e februari 2011

Allt är som vanligt!


Bilden är lånad...som vanligt.

Nej...jag är inte på semester fortfarande. Jag har bara lite svårt att komma igång igen. "Lång startsträcka" eller vad det heter.

Här hemmavid är allt som vanligt. Snön ligger fortfarande kvar. De inställsamma klövdjuren står som vanligt och tär på utrymmet på min parkeringsplats när jag kommer hem, hungrigare än någonsin! Hackspetten är fortfarande kung över talgbollen medan småfågöarna försynt får titta på (jag förstår varför de kallas mesar!). Vedspisen ryker fortfarande in och de första fröna är fortfarande inte sådda. Jag kämpar fortfarande i underläge mot det Överjävliga Pärlspontstaket. Allt är som vanligt!

Om resan har jag mycket att säga men svårt att sålla. Så kanske bäst att inte skriva något alls.

Jag har varit i Jordaien. Frågor på det?