Min gooooode vän EMIL!

Visst har han blivit en stilig herre, min gode vän Emil? Tänk att när han kom till oss i våras var han en ängslig liten skapptuss till kyckling bara. Vilken skillnad!

emil som barn

Han har växt både i storlek och personlighet, nu är han en social och godmodig herre som vänligt men bestämt vägrar sig avvisas från kökstrappen, som gärna tar en promenad på tu man hand med katten när han tröttnar på damerna och som med gott mod finner sig i att bli runtkånkad, kliad i nacken och matad med diverse godbitar. Snygg är han okså, kolla in häcken bara!

Ja...hennes är inte så illa den heller. Tuppen är dock något särskilt med sin stora personlighet. Bland annat är han morgontrött och vill sitta kvar på pinnen mycket längre än de andra vilket gör att han alltid missar frukost. Som tur är passar han alltid på att morgongala där inne innan han går opp, så inga grannar har klagat ännu. Ryktet om Brahmans dova och oförargliga galande är förresten sant, han galer dessutom i princip inte alls utom på morgonen.

Däremot gillar han att jogga, på ett aldeles makalöst hjulbent sätt. När man kör in på gårdplanen efter något ärende kommer han joggandes i full fart, ibland med sitt entourage av fluffhönor på efterkälken. Då vill han ha en godbit förståss. Han tänker mest på mat, fast hm..ibland på något annat också, han är ju trots allt man.

Nya normer gamla former!

Ja kära läsare, nu får ni plus i kanten om ni fattar den omvända anspelningen på ett visst offentligt örebrokonstverk...men det är en bisak i sammanhanget.

Sängen är dock inte en bisak utan en barnsak, och som ni vet älskar jag barnprylar! Jag har inte ens något barn att stoppa i sängen men jag låter mig inte hidnras av en sådan struntsak (det blev mycket tjat om "saker" det här...)

Jag är helt fascinerad av dess design. Själva sängen är en liten utdragssäng av vanligt snitt jag tror den är i björk. Men som en add-on har den fyra själsängsgrindar som klickas ihop med små fiffiga fjädrande träspärrar, det ser liksom helt hemsnickrat ut fast ändå avancerat...om ni fattar. Man kan ta bort bara en sida också. Förträffligt!

Fast...så var det detta med normer. Man får väl själva Barnavårdsmyndigheten om man vågar stoppa sin unge i en sådan här gammal sak som varken är EU-anpassad eller stämlad eller provsoven av självaste konsumentombudsmannen. Det är ett under att folk överlevde förr i tiden!

Tjoho tjoho, här gungar en ko!

Molo skidset 100 spänn...ett av alla kvartersloppisfynd

Ja det var just en snygg bloggnystart. Det kom visst lite sjukdom iväge, och barnkalas. och skördetid, och kvartersloppisar! Vi har redan varit på 4 stycken nu i höst!

Att rota bland andra människors avlagda junk är det stora fritidsintresset i min bekantskapskrets. Vi går på varends jäkla loppmarknad oavsett vi behöver nåt eller ej. Jag kan undra ibland hur värst ekonomiskt det blir egentligen...men kul är det.

Idag har jag bytardagspremiärat på Elimkyrkan, var där gristidigt med fällstol och allt trots att jag egentligen inte ens var ute efter något särskilt...men så är jag ju lite eljest. Jag fick trevligt sällskap i kön av en liten favoritelev också. Men de egna barnen fick stanna hemma, de tappar bara bort sig hela tiden och vill köpa precis ALLA leksaker (inklusive sådan jag själv lämnat in för försäljning).

Bytardagens fynd får jag väl visa lite av när de blivit fotograferade.

Välkommen Vardag!

OK nu är min låååånga bloggsemester över. Men jag behövde den, tror jag. Och ni läsare får bara ta't, jag kommer aldrig prioritera er över mig själv och jag hoppas att ni tänker likadant!

Det är en hektisk tid när jobber ska igång och ungarna ska tillbaka till dagis och skola och diverse aktiviteter som man under semester helt vant sig av med att passa tider och packa grejjer till.

Men, stort MEN, det är skönt med vardag igen tycker jag. På sommaren känns det som att allt tar en paus ett tag. Dessutom älskar jag hösten, den klara luften, de vacra färgerna, de oändligt många loppisarna och bytardagarna..

Så välkommen höst och välkommen vardag, nu kör vi!